Med sorg i hjärtat läser jag att Amerikas nya president stoppar federalt stöd till organisationer som stöder abort. Han säger att han är för alla amerikaners liv, även de oföddas.
Saken är den att om man ska vara för de oföddas liv, behöver man främst vara för det liv som redan existerar. Som ska ha ekonomisk, social, fysisk och psykisk kapacitet, att för en lång framtid ansvara för och fostra det lilla ofödda livet. Främst ska man vara för kvinnans liv, hon som både med kropp och själ ska bära det ofödda livet inom sig.
Att besluta sig för och genomgå en abort är aldrig ett lätt beslut. Ingen annan än kvinnan själv ska bestämma om orsakerna till aborten är tillräckliga. Ingen annan ska skuldbelägga och få henne att skämmas. Det gör hon så bra på egen hand.
När jag själv gjorde abort för ett antal år sedan fick jag höra läkaren förfasa sig över hur kvinnor idag tar detta beslut allt för lättvindigt. För att en graviditet krockar med karriären, husbygget eller resan till Thailand. Mitt beslut kritiserades dock inte. Att få abort p.g.a psykiska besvär var en tillräcklig orsak enligt läkaren. Vem är hen att bestämma vad som är tillräckligt?
Att genomgå en graviditet är påfrestande även om barnet är önskat och efterlängtat. Osäkerhet. rädsla för att något ska gå fel. för att man inte ska räcka till. för att man inte ska mäkta med ansvaret. Hormoner som flödar och förvandlar både psyke och kropp till något du inte känner igen.
Att genomgå en graviditet och få ett barn när man inte vill kan jag inte ens försöka föreställa mig. Kanske har man redan ett barn eller två. bollar arbetsliv och vattkoppsepidemier samtidigt som man renoverar ett badrum. Kanske man med sin pojkvän sedan ett år tillbaka har planerat sin första gemensamma resa. Vill och kan man göra rum för ett barn i sitt liv så gör man allt för att det ska gå. Vill eller kan man inte ska man inte tvingas till det heller.
Ett för lätt beslut för kvinnan är det aldrig. Skäms gör hon alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar