tisdag 23 maj 2017

Du är vad du läser

Eller?





(Glöm mig
Det öde landet
Ibland är man lessen, ibland är man glad
Du är som du är 
Intet liv 
I tunga vintrars mage)

Den senaste skörden böcker från biblioteket kanske antyder något om det inre livet. Eller inte. 





Även den här slank ner i väskan. T.S Eliots kattdikter översatta av Britt G. Hallqvist. Älskar Axel Schefflers illustrationer. I efterorden läser jag att Andrew Lloyd Webber tonsatte dikterna som sedan kom att bli succémusikalen Cats.

"Och ser ni en kisse som tyst mediterar
och grubblar, försjunken i länsstolens famn
då vet ni mesamma på vad han funderar.
Han grundar och blundar-begrundar sitt namn, 
sitt nattliga, kattliga
evigt ofattliga,
allra förtegnaste, egnaste namn."

Aaah, som godis i öronen!

Antyder kanske också något om det inre livet. Eller inte. Kanske lite.



Är du vad du läser?






Nu vill jag ha en katt.


Mjau




tisdag 16 maj 2017

Gå genom väggar


Läste ut den här boken idag:





Är helt blown away ännu och hoppas att känslan jag fick efter läsupplevelsen skulle hålla i sig ett bra tag. Tror att mitt liv skulle bli lite mera uthärdligt då.

I performancekonstens mormors memoarer beskrivs mindfulness på ett sätt som äntligen känns begripligt för mig. Har aldrig liksom haft tålamodet, orken, viljan att ta det till mig. Har upplevt avslappningsövningar som frustrerande och flummiga, men in the name of art blir det plötsligt väldigt tydligt.
Speciellt delen där Abramović beskriver övningarna hon och hennes elever brukar göra inför en workshop tilltalar mig djupt, t.ex:


"Slowmotion-övning: Gör allting väldigt långsamt under en hel dag; gå, dricka vatten, duscha. Att kissa i slowmotion är väldigt svårt, men försök."

"Gå baklänges: Gå baklänges i fyra timmar medan du håller i en spegel. Betrakta verkligheten som en reflektion."

"Titta på färg: Sitt i en stol och titta på ett pappersark i en av grundfärgerna under en timme. Upprepa med de två andra färgerna."

"Beklaga dig inför ett träd: Krama ett träd och beklaga dig inför det under minst en kvart."

"Öppna dörren: Öppna en dörr väldigt långsamt utan att gå in eller ut under tre timmar. Efter tre timmar är dörren inte längre en dörr."



Nu är ju inget av detta direkt en möjlighet med en åttamånaders spädis (ursäkter ursäkter..) men alltså shit vad jag skulle kunna sälja allt jag äger och har för att få gå en kurs med Marina! (möjligen ett framtida samarbete med arbis kanske? LOL)


Skulle gärna raljera här en lång stund ännu men min kvällsmedicin kickar in nu känner jag och hjärnan håller på att försättas i strömsparläge. Ska ännu hinna ut med hunden, borsta tänderna och kissa det långsammaste jag kan. Wish me luck, nattinattnatt.




p.s: Har dessutom drömt om henne två nätter i rad. I förrgår höll hon ett performance med stickade dockor på barnens gamla dagis, hon ville ha tips på bra musik och jag försökte bokstavera Susanne Sundfør åt henne. Hon skrev jääättelångsamt och smyckade varje bokstav med små krumelurer. upprepade gånger försökte jag ta pennan av henne för att skriva själv, men hon drog sig hela tiden undan eller bytte plats och ställning på pappret medan hon oavbrutet pratade eller ställde komplicerade frågor för att avleda min uppmärksamhet från pappret. 
Djupt. p.s slut.






onsdag 3 maj 2017

Flugfötter och piruetter

Hinner inte med som aldrig förr. Läser, skriver, lyssnar på musik, vaktar bebis. Äter. sover. 

Leker agent med barnen. Samlar in bevismaterial och förhör vittnen. Igår såg vi Pocahontas. Lipade som vanligt redan vid trum-introt. 

Längtar till barfötter och solsveda. Barnen är rädda för de tre flugorna som flyttat in på vår inglasade terass. Ovana vid kalla flugfötter på huden efter en lång påpälsad vinter. 


Lö bebb fortsätter ta sig fram. Drar sig uppåt med hjälp av soffan, står och kittlar hunden under baktassen på vingliga ben. Trillar i piruettrörelse och landar mjukt och förvånat. ibland hårt och brölande. Det är otroligt hur många stötar ett litet huvud tål utan att gå sönder.


Humörstatus:



Ibland skit, ofta ganska bra.

Bestämde att mina dikter är klara nu. Återstår bara att vela fram och tillbaka, angsta och skicka in. Kanske våndas lite till. Sedan tar jag sommarlov. 

Nu: kaffe och avlägsnande av legoritning ur liten mun.