"Jag har grått, risigt hår, dessutom är det flottigt och fullt med mjäll. Mina bröst är för små. Mina tänder är inte vita som i Pepsodent reklamen, min mage inte lika platt som H&M:s bikinimodeller. Jag har blek, ojämn hy. Mina ben är korta, vristerna för stabbiga. Jag har utåtstående, stora öron. Jag är töntig, irriterande och sur. Ingen kille kommer någonsin att vilja ha mig."
Så här lät det i min dagbok från cirka 12-17 års ålder (och blossar upp än idag under sämre perioder) Jag upprepade det dagligen, som ett tvångsmässigt mantra. Fyllde på listan vartefter jag hittade nya negativa egenskaper som jag tyckte passade in på mig. Ibland kompletterades listan med en illustration av mig själv där jag drog pilar mellan orden och min kropp för att riktigt ordentligt mind-mappa in min oduglighet.
Jag har aldrig haft problem med övervikt eller direkt mobbats för mitt utseende. Jag har inte haft ett komplicerat förhållande till mat. Mitt intresse för sport och fysisk aktivitet har varierat, men aldrig varit av största prioritet i mitt liv. Objektivt sett befinner sig min kropp inom normen och ingen hälsosyster har någonsin gjort anmärkningar på mitt BMI eller min fysiska hälsa överlag (förutom på mina plattfötter som de envist skulle bota med obekväma, svindyra skoinlägg).
Jag kan inte föreställa mig hur det här självhatet skulle ha tett sig om jag hade varit överviktig. Om jag inte bara från mitt snedvridna själv hade bombarderats med nedvärderande ord, utan också från media, hälsovårdare "vänner" med budskapet om att jag är lat, äcklig, ohälsosam och kommer att bli en belastning för samhället. Mitt förakt fanns endast i min egen hjärna, men det räckte gott och väl till att få mig att känna mig som den mest misslyckade människan i hela världen.
Därför är Ellen Strömbergs sommarprat så viktigt. Det är viktigt för smala, tjocka, magra, mulliga, feta, knubbiga, långa, korta, muskulösa, beniga. Det är viktigt för mjälliga stabbiga plattfötter. Garanterat viktigt för många fler. Och det kan vara till stor hjälp för en normativ, samhällsaccepterad medborgare att hålla käft när hen vill ge goda hälsoråd runt bullafatet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar