Julefrid

Har njutit av några sköna nätter med relativt ångestfri sömn. Nackdelen med psykmediciner är bara att man blir så arma trött. Dagarna blir liksom ännu grötigare och segare än förut och jag fattar inte hur vi ska få till en jul i år. Igår upplyste mellanbarnet mig att det är tretton dagar kvar. Alltså tolv idag. Är för seg i hjärnan för att börja rada upp alla tankar den informationen väcker hos mig, men sådär spontant tänker jag: nej satan.


Dagens spädbarn:



Jag längtar till Påsk.

hejåhå!